dancing shoes

har liksom drabbats av någon dans-mani. tänker liksom dans dans och åter dans . okej visst jag har alltid tyckt om att dansa , eller ja snarare älskat det . men nu äre liksom nåt extra. när jag inte tänker på morgondagens glosor , något prov, saker som jag ska fixa eller nåt annat liknande så tänker jag liksom på de olika danser jag ska ha i huvudet . siffra för siffra , åtta för åtta . skulle inte förvåna mig om jag liksom kommer börja dansa fram genom korridoren . men då får ni slå till mig , okej ? ;)

jag undrar vad det är som gör att jag är så inne i det . kanske är det för att jag helt enkelt inte har några bättre tankar för mig . eller äre helt enkelt för att det är en av de absolut bästa sysselsättningar jag vet . det är liksom glädjen och friheten för mig . att kunna ta ut sina aggressioner eller att bara kunna drömma sig bort i en jakt efter sitt eget inre . dans får mig helt enkelt att må bra , inget mer med det (:

allt för mig

/J